Tung sorg
I söndags tog vi det tunga beslutet att låta Katitzi vandra vidare. Hon har de senaste månaderna visat tecken på hormonell obalans - alltså blivit aggressiv, främst mot andra tikar (som hon flugit på oprovocerat) men även mot främmande som kommer och hälsar på. Att ha en hund som man inte till hundra procent kan lite på, om än hon är go´ mot oss i "flocken", tär mentalt på en som ägare.
Mot oss i familjen är hon fruktansvärt snäll och hon visar på alla sätt att hon älskar oss högt över skyarna, liksom vi älskar henne lika mycket tillbaka. Jag klarade inte av att vara med på hela avlivningen som skedde i morse i Gammelstaden på Djursjukhuset. Tårar har fällts, och fälls ännu, så det hade kunnat bilda en hel flod. Man känner ånger, dåligt samvete och en enorm saknad. Jag ser henne överallt. Hör hennes andning. Känner hennes närvaro. Men hon finns inte längre bland oss. Det är en stor, svår och tung sorg att bearbeta. Men vi vet att vi tog det rätta beslutet. Nästa anfall kunde ju ha gått mot ett barn.
Men vi minns henne med stor, ömsesidig värme och kärlek och jag hoppas att hon lyckligt får skutta vidare på eviga ängar i himlen som den härliga afghan hon var när inte hjärnspökena härjade i hennes huvud.
Ett stort hål har lämnats tomt.
~
Vila i frid älskade, älskade gumman.
Du kommer leva kvar i våra hjärtan, minnen och sinnen.
Midnightdream November Rain
♥ Katitzi ♥
2004-11-17 till 2007-05-29
~
Åååå stackars dere. Jag vet så vel hur detta kjennes. Måtte aliva min ena hund for 2 år sedan, då han var blitt gammal och også viste aggresiva tendenser + problem med at gå. Jag hadde så dårligt samvete selv om jag vet jag gjorde det rette. Hunden mår jo heller inte bra av å ha det slik. Kram så mycke til deg.
Åh,så tråkigt. Jag har själv tagit ett sånt beslut en gång och det är aldrig lätt.Många tårar och sen fina minnen.Ha det bra.Kram
Vad sorgligt!!! Det där är ett tufft beslut, jag vet,fick besluta avliva en åtta månaders valp för några år sen. Katitzi har det bra i sin hundhimmel nu! Tänk på alla fina stunder ni haft tilllsammans.../Styrkekramar AnCa
Åhhh så tråkigt... Vilket tufft beslut det är att ta...vi gjorde samma sak med vår sista hund som inte var säker. Man kan inte riskera nåt...
STYRKEKRAMAR EVA
mååh, hon som var så fin :/
Usch vad tråkigt, lider verkligen med dig, kanske leker hon med min killar där uppe i hundhimlen...
Usch ja jag vet precis hur de känns *kramar om*
Var tvungen att avliva vår hund för några år sedan eftersom han oxå blev aggressiv, dock inte mot andra hundar utan mot människor. Han bet bland annat mig i handen så jag har ett centimeter stort ärr där.
Avlivningen va sååå hemskt då vi var tvungna att använda munkavel på honom, jag bad dom ta bort den men vetrinären vägrade då han högg efter henne.
Usch jag saknar honom så mycke vår lilla Zasci vovve. Vi har dom i våra hjärtan och kommer aldrig glömma dom. Vem vet kanske Zasci och Katitzi leker roliga lekar i hundhimlen just nu. Stor tröstande kram / Camilla