Syssla

Hej och hå vad dagarna går när man jobbar! Hips-vips var det fredag och nu är jag ledig ett par dagar. 

Julfirandet blev kort och intensivt men för det fick jag många fina klappar :-) Bland annat;

? En symaskin
? "Tuben" (praktisk behållare för hundpåsar som man hänger upp på väggen)
? Choklad
? Strumpor
? Två pajformer
? En äggklocka
? En parfym

... och lite annat smått och gott.

Kusin M ska snart flytta till hyreslägenhet, och lyckligt nog ska de få byta tapeter i alla rum! De får välja vilka tapeter de vill ur Boråstapeters Borosan-kolletion. Gud vad roligt, och lite avis blir jag! Få sitta och peka på vilka man gillar och sedan få det uppsatt, helt gratis :-) Hihi, inte illa.
 
Vi var och lånade ett Borosanalbum på Colorama (f.d. Jowa)...

Den nedersta ska dom nog ha i hallen. Den skimrar lite i silver och känns väldigt enkel men samtidigt snygg. Åh, vad roligt det ska bli att se slutresultatet när alla tapeter är valda och sitter på plats!

---

Foto: Sofie. Tapeter från Borosan.

EFIT fick sluta lite tidigare än tänkt igår. Runt 20.30 gick jag, Thelma och min mamma ut för att gå en långpromenad. När vi kommer tillbaka, ca. 21.30, så har sambon hunnit åka iväg på sitt nattskift - vilket jag visste.

Vad jag inte visste var att han så duktigt LÅST dörren!! Och jag hade naturligtvis inte med mig några nycklar. Inte ens mobilen. Ja, ingenting i princip förutom kläderna på kroppen! Så i mindre panik springer jag över till ordförande här på området som har nycklar till alla lägenheter, men där var det mörkt och låst. Jaha, vad göra nu?

Så jag knatade tillsist iväg till mina föräldrar som tack och lov bara bor några kvarter bort från oss. Så hos dom på soffan i vardagsrummet har jag sovit inatt. Tur att famnen alltid står välkommen här när det "krisar" :-) 

Nu ska jag snart bege mig hemåt, sambon kommer hem runt 07.00. 

Ja, så det kan bli... :-) 

Häromdagen så sa vår gröna Pikant-lampa i vardagsrummet tack för sig - ofrivilligt. Sambon, som är ganska lång, tvärställde sig upp ur soffan och PANG! rakt upp i lampan. Som ett skyfall rasade det tusentals glasbitar över hela soffbordet och även på mattan (som är en rya...). 

Men ska jag vara helt ärlig, så blev jag inte så ledsen. Visst var lampan väldigt fin, men skenet från den (tänk er snorgrönt uppblandat med illgult - blir nästan lite lysrörsfeeling) ville bara få mig att kräkas. Så vi hade aldrig den lampan tänd, utom när vi städade eller sökte något och behövde extra lyse.
 
Så, faktiskt blev jag lite glad och tänkte - nu kan jag ju köpa en ny lampa som ger ifrån sig ett litet mysigare, mjukare sken. Såg hundralappar sina genom fingrarna men då sprang jag in på Kupan...

(PS. Sambon klarade huvudet utan en skråma).